Under de senaste dagarna har försäkringskassan fått en del dålig publicitet. Anledningen till kritiken har varit deras sena utbetalningar samt svårigheter att få tala med handläggare. Ovanligt många anmälningar har ramlat in. Försäkringskassans generaldirektör Adriana Lender menar dock enligt Dagens Industri att problemen med långa handläggningstider och dåliga kontaktmöjligheter i huvudsak över.
Tydligen så berodde detta lilla…snesteg…på semester och stora förändringar. Det vill säga lite omorganisering.
Men…min tanke är att om en person vänder sig till försäkringskassan gör denne det troligtvis på grund av att den också är i behov av det. Utan att dra in en massa utnyttjande av den ekonomiska hjälpen, så finns det faktiskt personer som vänder sig till försäkringskassan som behöver ekonomisk hjälp. Det är synd att försäkringskassan inte kan hantera omorganisering utan faller näsintill samman på grund av att “det tar tid för de anställda att lära sig nya arbetsuppgifter”. Fine det är inget service företag vi pratar om. Men om andra myndigheter klarar av att effektivisera sin verksamhet, varför klarar inte försäkringskassan av det?
I dagenssamhälle funkar inte “industri arbetena” längre. Allting går inte som löpande band idag. Vi måste ha lärande organisationer.
